Jag är slut nu...

fan fan fan
åter igen, jag orkar inte mer.
hjärtat sviker och tankarna tar över, fy fan för oss, för det vi har.
fy fan för livet och allt runt omkring.

jag är så trött, så himla trött.
ännu en gång, planerna man gör, blir inte av,
hjärtat blir krossat och förstört.

Come what may- vad som än händer.
alltid, forever, men nu känns det inte så längre.
Ingenting spelar någon roll längre,
ingenting,bara bråk och skrik.

Jag är trött.
Jag är ledsen.

Jag önskar att vi en dag kan ha det bra,
med lite förståelse för varandra.

Snälla skjut mig!

Just nu känns det som att det aldrig kommer hålla mellan oss.
Jag behöver hjälp av dig för att vi ska funka, för jag orkar inte mer.

Hur ska vi kunna bo tillsammans?
Leva ihop?
Bo under samma tak?
Olyckliga, missförstådda.

Hur ska vi en dag kunna tillbringa resten av våra liv tillsammans?
Å få barn?
Hur ska vi någonsin kunna det?

Hur ska vi någonsin klara av allt det som ett liv tillsammans innebär?
När vi inte ens kan leva tillsammans "apart"...

Ändå finns det ett litet ljus att vårat förhållande kan bli bättre, tillsammans.
Om vi bor tillsammans..
utan vissa andra i vårat liv eller iaf under samma tak.


NU skulle jag bara behöva ta en lååång galopp med Harmonie...
Just nu så vet jag inte någonting annat än det.
Jag är förlorad, tom på något vis.

Det enda jag vill är att du ska älska mig,
så som jag älskar dig.


Jag är slut nu.
Det finns inget kvar.
Ingenting.

RSS 2.0